Nä, jag är inte död, även om det var ett tag sedan jag postade något. Liket rör på sig, om än tyst, i bakgrunden och sex fot under marken. Som vanligt kom det lite verklighet emellan.
Jag och Petter Nallo satt över en pizza och funderade över begränsningspotterna. Han är inte helt nöjd med dem, eftersom de intuitivt inte är dåliga egenskaper. De facto är de dåliga egenskaper, eftersom de tar handlingspoäng som kan användas till allt och begränsar deras användning, men det känns inte som en dålig egenskap när man använder dem.
Så jag har ett förslag på en lösning: handlingspoäng i begränsingspotterna är låsta och kan inte användas alls. Man kan låsa upp dem genom att anföra begränsningspotten till en annan handling och ta en negativ modifikation (-3 är den logiska modifikationen, eftersom det är i de stegen som svårighetsskalan i T10-systemet är). När man tar en sådan modifikation på ett slag, så får man flytta tillbaka ett handlingspoäng från begränsningspotten till huvudpotten igen.
Det vill säga:
- Jag betalar en handlingspoäng från en annan pott för att deklarera en handling.
- Handlingen har dock med begränsningspotten att göra.
- I och med det så tar jag en -3-modifikation på hela handlingen.
- Men jag får flytta tillbaka ett låst handlingspoäng från begränsningspotten till huvudpotten igen.
Observera att det krävs att man gör en handling för att kunna låsa upp ett handlingspoäng i en begränsningspott. Jag skulle kunna vara snäll och säga att handlingspoäng i begränsningspotter kan användas direkt till försvarshandlingar, men då till -3, och man kan inte använda dem för att toppa eller sätta turordning eller deklarera handlingar (försvarshandlingar är en mothandling).
Taktiken med begränsningspotter blir förmodligen att de antingen låses upp tidigt i striden, när man fortfarande har poäng att hantera eventuella misslyckanden som den där -3-modifikationen ger; eller väldigt sent när man desperat behöver låsa upp sina sista poäng.
Rävsvans Förlag 