Mer fantastik? (del 2)

Vi fortsätter med mer potentiell fantastik i Blå Himmel, den här gången om ett par fjärran öar på andra sidan världen.

Trollkarlen från Aotearoa: Aotearoa är en ökedja på södra halvklotet med två huvudöar, Nordön och Sydön, och en mängd småöar. Förmodligen var detta en av de sista landmassorna som bosattes av människor, någon gång under 1200-talet.

Aotearoa upptäcktes av europier 1642 av ureniern Abel Tasman. Till en början så slapp Aotearoa undan en europisk invandring. Den enda invandring som inträffade bestod huvudsakligen av”häxor” – oftast folktroende som inte helt anammat den kristna läran, en del vanligt folk som anklagades för häxeri, samt en del oliktänkande – som antingen emigrerade till Aotearoa eller deporterades dit. De utsattes för ett hårt liv på den främmande ön med fientliga infödingar, men till slut uppstod någon slags fred och kolonisterna accepterades i någon utsträckning av infödingarna.

Vanan att skicka häxor till Aotearoa upphörde ca 1720, och kolonisterna lämnades åt sitt öde. Inte förrän 1769 återtogs kontakten och därefter var det i stort set val- och sälfångstfartyg som besökte öarna. Men häxorna hade redan satt sina spår: när Aotearoa formellt blev en saxländsk kronkoloni år 1841 så var det med Aotearoas Råd för Druider, Trollkarlar, Häxor och Medicinmän som den saxländska kronan förhandlade. Enligt Waitangi-fördraget så ska Aotearoa styras av en representativ regering med ett självstyrande parlament, men med Rådet i rådgivande funktion till regeringen. Rådet har garanterat att Aotearoa än så länge har behållit sin identitet och sitt självstyre.

Rådet leds av en Högste Trollkarl (eller Häxa, Druid eller Medicinman, eller vilken disciplin han eller hon nu tillhör; för närvarande är det trollkarlen Ian Brackenbury), som är kronans guvernör på öarna och i praktiken är ögruppens andre statschef efter den saxländska monarken. Trollkarlen från Aotearoa har något begränsad makt, eftersom rollen är rådgivande och det är regering och parlamentet som styr Aotearoa.

Huruvida Rådet faktiskt kan utöva någon trolldom är omtvistat, men låt oss säga så här: vid båda de tillfällen, februari 1781 och januari 1812, som Urenien har börjat genomföra en militär aktion mot Aotearoa på grund av anspråk på öarna så har dessa planer alltid gjorts om intet av en cyklon som påpassligt dykt upp ur ingenstans.

Annonser

5 responses to “Mer fantastik? (del 2)

  • Lena Synnerholm

    Borde inte Abel Tasman heta något annat, på samma sätt som Amerigo Vespucci, heter Amerigo Vespacci?

  • Barkestedt

    Vem bryr sig? (och vad spelar det för roll?)

  • Lena Synnerholm

    Min tanke är eftersom det är en påhittad värld, så finns inga verkliga personer. Däremot kan det finnas motsvarigheter till dom. Motsvarigheten till Amerigo Vespucci, heter Amerigo Vespacci. Så vad heter motsvarigheten, till den verklige Abel Tasman?

  • von Sudden

    ”Vespacci” är faktiskt ett misstag som blev officiellt. Kontinenten skulle uppkallas efter den verkliga personen, men någonstans stavade jag fel och det blev Vespakia. Och det blev lite för många ställen att ändra på, så upptäckaren fick helt enkelt byta namn.

    Dessutom låter ”Vespukia” fult.

    Sensmoralen är att saker och ting i Blå Himmel heter som jag skriver att det heter. Den kan var samma sak som i verkligheten, men det kan även vara något helt annat.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: