Mer fantastik? (del 5)

Så tar vi en del fem i serien om potentiell fantastik i Blå Himmel:

Isvallen: Till skillnad från sydpolen, som nåddes av en saxländsk expedition ledd av James Clark Ross i januari 1842, så har ännu ingen satt sin fot på nordpolen.

Orsaken är Isvallen som omger hela Arktis. Det är en hög vall av is, mellan 70 och 180 meter hög med lodräta väggar och ca en halv till en kilometer tjock. Bortom den finns ett vidsträckt islandskap som är i princip helt okänt och outforskat. Det har inte gjorts några längre expeditioner bortom Isvallen, eftersom de lodräta väggarna gör det svårt att ta in några större mängder utrustning.

Det har gjorts två försök till moderna flygande expeditioner till nordpolen – båda före kriget, förstås. Det första gjordes med det skandiska luftskeppet  Hans Egede 1863, men kom inte längre än Qaanaaq på Kalaallit Nunaat, inom synhåll från Isvallen, innan vädret gjorde det omöjligt att fortsätta. Det var tur det, hävdade befolkningen i Qaanaaq, som berättade fasansfulla historier om Vinterhärskarna på Andra sidan.

Den andra expeditionen gjordes 1871 med två urenska luftkryssare, HUMS De Ruyter och HUMS Doorman, under ledning av kommendörkapten Reinout Oerlemans. Expeditionen bunkrade olja och förnödenheter i Svalbard innan de lämnade hamn för fortsatt färd norrut. Planen var att segla på vattnet fram till Isvallen för att sedan lyfta och flyga upp till 250 kilometer in. Om man inte hittade öppet vatten att segla på innan dess så skulle man då vända och flyga tillbaka. Annars skulle man, om allt gick väl, fortsätta på öppet vatten så långt man kunde och därefter fortsätta med hundslädar till Nordpolen.

Rapporter sändes med radiotelegrafi kontinuerligt under hela juni. Skeppen kom fram till Isvallen och tog sig framgångsrikt över. 160 kilometer bortom vallen hittade man öppet vatten och man fortsatte vidare. Man rapporterade om bosättningar på andra sidan vallen, men ingenting sades om kontakt med dem eller gav några detaljer, men det har förutsatts att det rörde sig om tält eller andra temporära bosättningar av infödingar.

När det var ynka 220 kilometer kvar till nordpolen, vid 88,2 grader nordlig bredd, tog det öppna havet slut, och expeditionen fortsatte med hundslädar. Skeppen låg kvar vid istäckets kant och fortsatte rapporterna och reläade rapporter från hundslädarna.

12 augusti 1871 kom ett sista förtvivlat nödanrop från HUMS De Ruyter: ”Isen skruvar sig. Doorman krossad. Skrovet skadat. Vi sjunker.” Sedan, tystnad. Inga fler sändningar skickades från Oerlemans expedition.

En räddningsexpedition planerades för sommaren 1872 eftersom det var för sent på året och den arktiska vintern var på väg, men dessvärre kom Kriget emellan.

Annonser

3 responses to “Mer fantastik? (del 5)

  • Lena Synnerholm

    Hur förklara att det finns öppet vatten, på andra sidan Isvallen, men inte kring själva Nordpolen?

    • von Sudden

      Inte alls, faktiskt.

      För det första faller det utanför spelets fokus. Isvallen nämns bara för att tala om att världen inte är som Skövde. Fokus ligger helt på Europia, inte klimatet kring Nordpolen. Isvallen är bara till för att skilja Europia från Europa.

      För det andra skulle det fullständigt döda all mystik och fantastik om det fanns förklaring på alla mystiska och fantastiska element som finns i världen. Ett sådant är Isvallen och vad som finns på andra sidan. Det är avsiktligt en stor okänd vit fläck på kartan. Det är meningen att allting norr om Isvallen är okänt, inklusive klimatet.

  • Lena Synnerholm

    För mej känns det lite FÖR fantastiskt. Dom flygande öarna är ungefär på gränsen, till vad som är lagom fantastiskt. Orcer, alver och vinddjur är jättebra. Fast vinddjuren ska helst inte se ut, som några förstorade tättingar. Det är bättre om dom liknar rovfåglar, fast naturligtvis mycket större. Flygande fåglar stora som enmansflygplan, har faktiskt existerat i verkligheten. Detsamma gäller flygödlor, som jag föredrar att kalla ”pälsfåglar”. Det ger en bättre idé om, vad dom var för slags varelser.

    Min tanke är att välden inte är magisk, i sitt grundläggande sätt att fungera. Begränsade former av magi, är ändå helt okej. Mera Västmark än Eon, om man uttrycker sej så. Men det är bara min åsikt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: