Game of Thrones är förbaskat bra! Högt produktionsvärde, välskrivet, välspelat, dramatiskt. Det är ungefär lika mycket intriger som Sopranos, och till och med folk som inte gillar fantasy gillar Game of Thrones. Så det är inte förvånande att Game of Thrones just är nu fantasyns populära höjdpunkt.
Så Järn är väl ungefär som Game of Thrones?
Nä.
Jag skulle hellre jämföra Järn med filmen Centurion.
Ett av mina (ganska många och i det här fallet mindre) mål med Fimbulvinter är att spjut ska vara praktiska och användbara vapen och ett praktiskt alternativ att välja för rollpersoner. Så som en liten försmak på de egenskaper jag eftertraktar kommer en liten video jag hittade om just spjut.
Hans övriga filmer är också trevliga och ögonöppnande och bör betittas.
Den här nästan trekvart långa filmen beskriver mekanismerna i en mekanisk artilleridator från 1957. Det är en söt liten påminnelse om hur man löste problem innan miniräknaren och datorn.
”Major är den första högdjursgraden.”
Ibland är det bra att ha kompisar som är yrkesmilitärer. De kläcker ibland ur sig sådana där lysande formuleringar.
Som major är man antingen kompanichef eller sitter i ledningen för en bataljon eller regemente. Det krävs en del snurrande kugghjul under mössan för att man ska komma igenom majorsutbildningarna och klara av stabsprogrammet. Det stämmer även om man tar hänsyn till krigsbefordringar, som ju sker på grund av ens meriter i fält och vakanser som uppstår när folk över en trillar av pinn. Som någon sa, ”jobbet är ditt tills du dör eller jag hittar någon bättre”.
Jag letar efter ett ord.
Ordet är ett adjektiv som beskriver flygmaskiner som å ena sidan inte är det mest moderna, inte är de flygmaskiner som precis kommit ut i förband eller är på väg ut, och å andra sidan inte heller är de gamla maskiner som man helst skulle ha bytt ut för länge sedan och som man nästan skäms för att man inte kunnat göra sig av med.
Jag har valt att kalla dessa två kategorier för ”modern” respektive ”föråldrad”, och ordet jag söker beskriver kategorin däremellan. Ordet jag letar efter beskriver de flygmaskiner som är mittemellan, och än så länge kallar jag den kategorin för ”omodern”.
Men det känns inte som rätt ord. Har någon ett bättre förslag? Det går utmärkt att byta ut alla tre om så krävs.
Jag snubblade över ett TED Talk alldeles nyss. Det är en liten presentation av Dave Meslin på sju minuter om apati i den demokratiska processen, upplistat som sju punkter. Punkt 4, ”hjältar” (03:44 in), är synnerligen intressant i samband med Blå Himmel.
Vad han menar är att vi blir matade med bilden av hjältar som ”den utvalde”. Meslin lägger fram argumentet med att lista tio filmer (The Matrix, Harry Potter, Golden Compass, Pokemon, Power Rangers, Sailor Moon, The Lion, The Witch and the Wardrobe, Alice in Wonderland, The Neverending Story och The Golden Child) och frågar vad de har gemensamt. Hans svar är att de har en utvald hjälte:
”You’re the chosen one, there’s a prophecy, you have to save the world. And then that someone goes off and saves the world, because they’ve been told to, with a few people tagging along.”
Meslin säger sedan att i det verkliga livet är hjälteskapet något helt annat. Det är kollektivt, det vill säga en grupp som samarbetar för att uppnå ett gemensamt mål; det är inte perfekt, eftersom vi är inte mer än människor; och framförallt är det frivilligt. Fredrik Reinfelt ritade inte ett konstigt tecken i pannan på Håkan Juholt för att ödesbestämma honom till att leda socialdemokraterna. Juholt blev visserligen tillfrågad av valberedningen, men det var inte början på hans politiska insats, utan på sin höjd början till höjdpunkten.
Det var ungefär där som det slog mig vad som skiljer Blå Himmel från en himla massa andra spel. Rollpersonerna, spelets hjältar, är inte utvalda av någon högre makt. (De är heller inte en bunt legoknektar som tar vilka uppdrag som helst från ljusskygga män som de träffar i skumma syltor, bara det är lite belöning och loot inblandat.) De är frivilliga som har valt att lägga fiendskapen åt sidan och istället samarbeta över fronten och verka för fred tillsammans.
Det känns väldigt förlösande att ha kommit till den här insikten. Det innebär att jag kan definiera den här andra hjälterollen och hjälpa spelarna att lyfta fram den hjälterollen genom spelet.
Utöver det är Meslins presentation helt fantastisk och dessutom viktig i det verkliga livet.
Den senaste jaktflygmaskinen från Voss Flügzugwerke är en dröm för varje weldländsk jaktflygare: dess vackra linjer och smäckra fågelliknande vingar är en fröjd att skåda. Utseendet bedrar inte heller: ”stormfågeln” är fantastiskt snabb tack vare sin stora och kraftfulla raka motor och sin strömlinjeformade kropp. Med dubbla synkroniserade maskingevär från IB Gehwermetal så är Sturmvogel en dödlig motståndare i luften.
Den största orsaken till att Sturmvogeln kom till är trögheten hos föregångaren D.II Falke. Man löste det genom att bygga om stabilisatorn och stjärtfenan så att de fick större roder. En annan ändring är att övervingen gjordes aningen längre medan nedervingen gjordes smalare och kortare. Det gav radikalt mycket mindre luftmotstånd till priset av bara något minskad lyftkraft, med följden att ingen markattackversion skulle bli möjlig eftersom det inte finns någon marginal för att hänga på bomber.
Egenskaper: Snabb +3, Dubbla maskingevär +3
Vapen: Maskingevär, Anfallsbonus +5, Skada 5
Försvar: Skydd +5, Dämpning 5
Bilden föreställer tyska Albatros D.III från Jasta 11 vid Douai i Frankrike. Det är den flygplanstyp som får stå som visuell förebild och inspiration för Sturmvogel D.IV.
Kriget i Blå himmel existerar inte i ett vacuum. Det är som när Blackadder förklarar för Baldrick varför det Stora kriget startade:
I själva verket är det Stora kriget en förlängning av tidigare motsättningar. Det finns för mycket blod och för mycket historia bakom, så i förlängningen var kriget snudd på oundvikligt. Skotten i Sarajevo var mest en ursäkt för att få igång det hela som hade byggts upp under tämligen lång tid, som konsekvens av tidigare rabalder i Europa.
Samma sak gäller förstås i Blå Himmels Europia. I grunden är det en förlängning av arvsfiendskap mellan Weldland och Meroviska kejsardömet, och merovernas stöd till etniska merover i Saravien var bara en praktisk ursäkt.
Vi tar en Tony Meijer-sång till (killen har ju talang):
När jag har landat mitt plan i vinande blåst
och är kall intill märgen;
När jag har släckt alla lyktor och låst,
och solen gått ner bakom bergen;
Ref:
Då längtar jag hem, bortom land, bortom hav
ifrån denna värld utav våld, utav slit,
till en värld med kärlek utan krav,
med dig som säger, välkommen hem, välommen hit
När jag flyger och döden kallar ännu en gång
och jag ser skyttegravens gestalt
När artilleriet sjunger sin sång
och kriget tycks vara mitt allt
Ref.
När jag längs stålkorsens väg har gått,
och jag reser mot nästa slag;
När hunger och kyla har blivit min lot
och jag har grävt en okänd soldats grav
Ref.
Ref.
(text: Tony Meijer, melodi baserad på Sorkar och strängars ”När värden har släckt”)
Man vet att man har något på gång när man får andra att bli inspirerade att hoppa på tåget. Den här knåpade Tony Meijer ihop på en lunch:
Vi är piloter
i glada divisionen
lyss nu till vår glada sång
vi sjunga gång på gång
Ref.
Åh du sköna västanvind
svalkar våra kroppar när vi flyger fram
över skog, sten och makadam
i solens varma sken
Sov du flicka utan besvär
det flygande gardet vaktar här
inget ont det händer dig
när det hänger på mig
Ref.
(text: Tony Meijer, melodi: en variant av Westerwaldlied)
Rävsvans Förlag 