Månadsarkiv: juli 2011

Språkförbistring

Språk ställer alltid till problem i rollspel. Den lösning som jag har valt är att ha en färdighet, Språk, som är ett övergripande värde på hur väl man hanterar språk. För varje jämt färdighetsvärde (+2, +4, +6) et cetera får man välja ett extra språk som man behärskar, utöver ens modersmål.

Dessutom finns akademiska språk: språk som man inte kan undgå eftersom i stort sett all facklitteratur är skriven på det språket. Vissa färdigheter har en lista med akademiska språk, och har man minst +1 i en sådan färdighet så får man välja ett akademiskt språk. Fördelen med akademiska språk är att man får dem på köpet och att man har ett hyfsat rikt tekniskt ordförråd; nackdelen är att man har urkasst uttal och saknar väldigt många vardagsord.

Jag gillar den här konstruktionen. Det gör att man väldigt enkelt kan få det språkspridning som krävs för att spelgruppen ska fungera. Weldländska är till exempel ett av de akademiska språken i Humanistiska vetenskaper, Ingenjörsteknik och Krigsvetenskap, så gör man en ingenjör, humanist eller officer så är risken stor att man får språket weldländska av bara farten.

Den har dock en liten oväntad effekt: jag måste klämma in ett avsnitt för språk på rollformuläret. Som det ser ut just nu så är det ont om plats och därför riskerar rollformuläret att bli tvåsidigt på grund av det. Och det är jag inte helt förtjust i.

Annonser

Men vad sysslar han med?

Nu har det blivit en lång lista med tidigare sysselsättningar, för de spelare som inte har lust att använda rollpersonsmallarna. Liksom rollpersonsreglerna så kommer sysselsättningarna att hamna bland appendixen.

Så här kan de se ut:

Upptäcktsresande

Det finns fortfarande stora vita fläckar på världskartan, även om varje kvadratcentimeter av Europia är kartlagt och krigat om i tusentals år. Man vet fortfarande inte vad som finns bortom Isvallen som omger Arktis. Sydpolens hav och öar är ännu inte kartlagda. Det sydvespakiska alperna och djunglerna är i det närmaste helt okända. Namnkunniga upptäcktsresande gör stora rubriker i tidningarna.

Färdigheter: Uthållighet, Vildmarksvana, Fältarbeten, Humanistiska vetenskaper, Naturvetenskap

Det är enkelt att göra egna sysselsättningar. Det enda som krävs är ett namn, en beskrivning och en lista på minst tre färdigheter.

Att använda dem är också enkelt. När man gör rollpersone så blir sysselsättningens namn ett karaktärsdrag, och ur färdighetslistan tar man (minst) tre färdigheter och sätter en +4 eller +6 på minst en av dessa tre.

Det här känns som den kompromiss mellan möjligheten att informera om spelvärlden genom yrken, inspirera till rollpersoner genom yrken och att aldrig stå ivägen för den rollperson som spelaren vill göra genom att låsa in denne i yrken, som jag vill ha.

Listan med tidigare sysselsättningar kommer in i beta 2.


Attribut-but

Eftersom avsnittet om rollpersonsmallar inte kom med i betan så kom inte heller beskrivningen av attributen med, eftersom det är där de står för närvarande, tillsammans med beskrivningar av alla andra värden och rollformuläret.

Attributen mäter rollpersonens grundläggande förutsättningar. De är sex till antalet, tre stycken fysiska och tre stycken mentala.

Detta är de tre fysiska attributen:

  • Kraft är hur kraftfullt kroppen arbetar och hur uthållig den är. En person med högt i Kraft tenderar att vara muskulös och välbyggd som en grovarbetare.
  • Kvickhet är kroppens rörelse, hur vigt och snabbt hela kroppen arbetar. En person med högt i Kvickhet rör sig som en dansare eller fäktare.
  • Skärpa är koordinationen mellan hand och öga, hur precist kroppen arbetar. Det märker man ofta först när hand och öga ska samarbeta, som hos en pistolskytt eller en finhantverkare.

Detta är de tre mentala attributen:

  • Sinne är rollpersonens analytiska förmåga och förmågan att minnas. När en gruppchef betraktar kartan och flyttar runt sina markörer är det hans Sinne som arbetar.
  • Själ är rollpersonens vilja och styrka att hålla ut under press, att inte falla hän åt förtvivlan utan hålla modet uppe när granaterna regnar eller när granskogen aldrig ser ut att ta slut.
  • Hjärta är rollpersonens förmåga att förstå och hantera andra personer, att trösta och gjuta mod och ge hopp till andra, genom att dela deras börda eller bara erbjuda en tröstande axel.

Attribut har ett värde mellan -4 och +4. 0 är mitten på skalan, och det är det värde som en typisk ”medelsvensson” borde ha.


Banco!

Jag satt och skrev stämningstexten till rollpersonsmallen ”äventyrslysten spelare”, och upptäckte plötsligt att jag hade tillbringat två timmar med att efterforska baccarat i alla dess varianter, och i synnerhet varianten chemin de fer.

James Bond skulle ha varit stolt över mig.


Tidigare sysselsättning

Ett av förslagen som jag har fått under speltesten är att ha någon form av tidigare sysselsättning, som en riktlinje för vad man gjorde innan man ryckte in.

Jag kan se fördelen med det: det ger spelaren en liten riktlinje om vad som finns i världen, och det styr upp rollpersonerna en aning så att de inte får helt knas färdighetsval.

Problemet är att jag är lite allergisk mot yrken, klasser och arketyper, eftersom det alldeles för lätt blir alldeles för styrt. Därför har jag varit tveksam till det. Dessutom väljer man i första hand en rollpersonsmall som man modifierar, snarare än att man bygger en rollperson helt fritt. Det senare är möjligt, men reglerna för det kommer att hamna i appendixen.

Men likväl funderar jag på det, eftersom jag ser fördelarna med det. Så tankarna ser ut ungefär så här i nuläget:

  • En sysselsättning består av ett namn och en liten lista med minst tre färdigheter.
  • Sysselsättningen fungerar som ett karaktärsdrag. Det kan planteras, skördas och aktiveras, precis som alla andra karaktärsdrag. Det kan dock inte bytas ut, till skillnad från andra karaktärsdrag.
  • Från listan med färdigheter väljer man tre stycken. Man har totalt tio färdigheter: en av dem är Skytte, en annan är Vinddjursritt eller Flygmaskiner, tre av dem kommer således från listan från sysselsättningen, och fem får väljas helt fritt. Det finns ingenting som hindrar att några av de andra fem kommer från sysselsättningens lista.
  • En av den tidigare sysselsättningens färdigheter måste få värdet +6 eller +4.

Det här gör det inte bara lätt att skapa rollpersoner. Man kan även komma på helt nya tidigare sysselsättningar väldigt enkelt utan att det förstör spelbalansen, vilket innebär att man i stort sett kan göra rollpersoner helt fritt.

Det finns ett embryo till detta i betaversionen, men det är inte riktigt utvecklat än. Framförallt finns det inga sysselsättningar listade.


Öppen beta 1

Så äntligen är den då här, den öppna betan av Blå Himmel.

På grund av diverse olyckliga omständigheter så tog det längre tid än jag trodde att få den i spelbart skick. Den blev också större än jag trodde: 146 sidor, när jag siktade på omkring 100.

Första versionen saknar bland annat introäventyr och rollpersonsmallar (det finns dock regler för att skapa rollpersoner), och det finns gott om hål och rubriker med oskriven brödtext. Men nu är den i alla fall här!

 

Ladda ner Blå Himmel beta 1 (20110717)! (3,28 MB)


Beta inom kort

Jag sammanställde alla filerna till en stor PDF, som slutade på 144 sidor inklusive rollformulär, pottkort och karta.

Jag ska kontrollera att allting ser någorlunda bra ut och stoppa in riktlinjer för speltest. Sedan lägger jag upp den. Förmodligen sker det på måndag.


Tilltal och titlar

Det där med tilltal och titlar är lite knepigt för oss som är vana vid att säga ”du” eller i bästa fall ”ni” till någon. Men så lätt kommer man inte undan!

Ska man vara artig så använder man titlar, i synnerhet uppåt: ”Skulle översten vilja ha lite mer kaffe?”. Man kan inte använda titlar hur som helst, utan de är reserverade för olika yrken och statusnivåer. Man kan bara kalla en överste för ”översten” och man kan bara kalla en direktör för ”direktörn”. En gift kvinna kan ofta ha sin makes titel i feminiserad form, exempelvis ”överstinnan” eller ”direktörskan”. Om en person inte har någon särskild titel så används ”herr”, ”fru”, eller ”fröken”, det senare om man vet eller kan anta att en kvinna är ogift.

Neråt använder man också titlar – ”sergeanten kan visa in Johansson nu” – men även namn: ”kan inte Petterson vara så snäll och hämta posten?”.

Dessa konventioner är givetvis språkberoende, men överförda till svenska så är det ungefär detta som gäller.

Så hur är det med ”du” och ”ni”?

”Du” är kamratligt tilltal mellan goda och långvariga kamrater på i stort sett samma sociala nivå, och används bara om båda är uttryckligt och ömsesidigt överens om det. Inte ens inom familjen används det så ofta: barnen tilltalar sina föräldrar som ”far” och ”mor”, och föräldrarna använder förnamn.

Och ”ni” är inte ett dugg artigt som individuellt tilltal, utan tvärtom nedlåtande. Man säger ”ni” till någon som man verkligen vill trycka till!


En flygmaskin: Rosatelli Falco

Rosatelli Falco Linea Due

Giacomo Rosatelli var möbelfabrikant från början, vars bror var flygare i tiberiska flygvapnet. Brodern Pietro hade sina idéer om vad som gjorde ett bra jaktflygplan, och bad Giacomo att bygga ett. Giacomo hade aldrig byggt ett jaktflygplan förut, men han hade byggt möbler och kunde bygga starka saker i trä.

Hans första och hittills enda flygmaskin bestod i princip av tre delar: en flygkropp helt byggt i limmad faner, en kort undervinge i ett stycke som fästes i kroppen (istället för det brukliga, en vänstervingdel och en högervingdel), och en övervinge som monterades på stag efteråt. Dessa producerades separat i Rosatelli-fabrikerna och monterades på plats. De enda komponenter som inte byggdes i Rosatelli-fabrikerna var motorn och maskingevären. Till den första delserien kunde Rosatelli bara få tag på en bilmotor med alldeles för låg dragkraft, och det fanns inte maskingevär nog för att förse maskinen med dubbla maskingevär, så den har bara ett.

Flygmaskinen visade sig dock vara den landbaserade jaktflygmaskin som tiberiska flygvapnet saknade, och dess utmärkta stryktålighet och goda manöveregenskaper vann flygarnas hjärta, trots dess låga fart. Delserie 2 (L2 eller Linea Due) har fått en starkare motor, en fjortoncylindrig fast stjärnmotor, vilket till stor del avhjälper hastighetsproblemet. Delserie 1 (L1, Linea Uno) håller därför på att fasas ut eller konverteras, och begagnade maskiner säljs på export. Till exempel såldes femtioåtta maskiner sålts till en privat insamling till Fehnmeyer-kårens förmån.

Vad Giacomo Rosatelli tillförde till flygmaskinsindustrin var produktionstänkandet. Flygplanet som han skapade skulle inte bara flyga bra, det skulle också produceras i hans fabriker av hans arbetare. Varje del i flygmaskinen är skapad för industriell produktion. En del vill till och med hävda att detta grepp är den största innovationen med flygmaskinen, långt större än dess kropp i limmad faner eller undervinge som ett stycke.

Spelvärden Linea Uno

Kategori: Modern

Egenskaper: Stryktålig +3, Lättmanövrerad +3, Långsam -3

Vapen: Maskingevär, Anfallsbonus +5, Skada 5

Försvar: Skydd +5, Dämpning 6

Spelvärden Linea Due

Kategori: Spjutspets

Egenskaper: Stryktålig +3, Lättmanövrerad +3

Vapen: Anfallsbonus +5, Skada 5

Försvar: Skydd +5, Dämpning 6

Bilden föreställer en Fiat CR.42, ett flygplan som tjänstgjorde i framförallt Italiens flygvapen fram till och under Andra världskriget, och som får stå som visuell förebild till Rosatelli Falco. Den importerades även till Sverige där tjänstgjorde under beteckningen J-11. 


Varför kriget har stannat av

Efter arton år har kriget slutligen stannat av. En stor bidragande orsak var slaget vid Sendreland.

Det sades aldrig rakt ut vid planeringen, men västalliansen var medvetna om att det skulle bli det sista försöket att bryta igenom linjerna. Krigsekonomin var körd i botten och länderna i västalliansen var djupt skuldsatta; infrastrukturen var i stort sett sönderbombad, och krigsviljan hos folket var i princip noll. Om genombrytningen skedde så kunde man fortsätta med att återta förlorad mark, men inte mycket mer. Kanske kunde Polmerovia befrias, men man skulle aldrig nå Merovias hjärtland eller Kurevsk, huvudstaden i kejsardömet. Men om man kunde återta det som förlorats i kriget så skulle man kunna lägga fram en fredstrevare till tsaren, och kanske på så sätt få slut på kriget med någon form av status quo ante.

Det gick inte som planerat. 14 flygskepp med ett tonnage på totalt 114 800 ton sänktes, 6600 sjömän och närmare 330 000 västinfanterister och -kavallerister fick sätta livet till i våroffensiven 1889. Meroverna slängde in allt de hade och lyckades hålla undan i det största och bittraste slaget i kriget, och offensiven rann ut i sanden i juni 1889. Västalliansen satsade allt på ett sista tärningskast och förlorade, men det gjorde även meroverna som förlorade minst lika mycket som västalliansen och inte heller gick vinnande ut ur slaget.

Det här var två år sedan. Sedan slaget om Sendreland så har båda sidor försökt att bygga upp styrkorna för en ny offensiv, men trots det har de inte lyckats. Offensiva operationer tog i stort sett slut den sommaren, för att ingendera sidan kan få fram tillräckligt med skepp, ammunition, flygmaskiner, män, kanoner och gevär för att göra något samlat offensivt.

Lokalt kan det se annorlunda ut. På flera ställen, speciellt i Höhenwald söder om Sendreland, pågår fortfarande stridigheter. Visserligen är det inte på den nivån som var under slaget för två år sedan, men fortfarande utövas artilleridueller och patruller i skogarna stöter ibland på varandra och utväxlar skottsalvor.

På andra ställen, som till exempel vid Parovine i Saravien, har befälhavare slutit avtal om eldupphör tills vidare. Det finns ställen, som till exempel strax norr Parovine vid Marienburg och Nebelberg, där det inte finns ett formellt avtal, men att man ändå inte skjuter på varandra eftersom det är brist på materiel, förnödenheter och ammunition på båda sidor.

Finns det ett formellt avtal så får Fehnmeyer-kåren, en frivilligkår med flygare som arbetar för att främja möjligheten för fred, ofta uppdraget att övervaka att avtalet följs. Finns det inte ett formellt avtal så flyger Fehnmeyer-kåren ofta där i alla fall och rapporterar till båda sidor hur den andra sidans trupp förflyttar sig.